torsdag 4 september 2014

Förlåååt Tana!



Jag vet inte vad som hände den där våren 2012. Inte nog med att Karl Ove blev liggande. Även favoriten Tana French lade jag ifrån mig efter bara några sidor. Men eftersom det gick så bra att ta skadan igen med Min Kamp 4 så fortsatte jag det vinnande konceptet ljudbok på originalspråk även med Broken Harbour (Otrygg hamn på svenska, snart i pocket). Och det var som vanligt när det gäller French mörkt, trasigt och alldeles, alldeles underbart.

"När jag tänker på Spainfallet, långt inne i oändliga nätter, är detta det ögonblick som jag minns. Allt annat, alla andra misstag och felsteg på vägen, kunde ha gottgjorts. Det här är det som jag håller fast hårdast vid på grund av hur djupt det skär. Den kalla stilla luften, den svaga solen som lyser på väggen utanför fönstret, lukten av gammalt bröd och äpplen."

Mikey "Scorcher" Kennedy är en av Dublinpolisens skickligaste mordutredare. Ändå har han inte fått sätta tänderna i en riktigt stor utredning på två år (vi som har läst Faithful Place vet vad det var som gick snett, eftersom Kennedy figurerar i utkanten av den berättelsen). När en familj hittas död i Broken Harbour, ett halvfärdigt villaområde utanför Dublin som lämnats vind för våg efter den ekonomiska kraschen, sätts Kennedy tillsammans med rookien Richie på fallet.

På pappret ser det ut att vara en snabblöst gåta, en familjefar som förlorat allt i den finansiella krisen tar livet först av sin familj och sedan sig själv. Men verkligheten visar sig vara betydligt mer mångbottnad. Varifrån kommer hålen i väggarna i det i övrigt lyxiga huset? Och vad användes all övervakningsutrustning till? Vem är fällan på vinden avsedd för? Utredarna dras djupare in i ett nät av hemligheter och motsägelsefulla bevis. Samtidigt dras Mikey Kennedy också ofrivilligt mot sin personliga historias smärtpunkt. Den som utspelade sig i just Broken Harbour.

Ja, Tana French alltså. Det känns som att jag satt dig lite på undantag i min allmänna Gillian Flynn-pepp. Otroligt orättvist, för dina deckare är fortfarande psykologiska thrillers av högsta klass. Skitiga och sorgliga för det mesta, men otroligt beroendeframkallande läsning. Och du lyckas, till skillnad från till exempel Flynn, få mig att känna djup sympati för dina karaktärer. Offer, utredare och förövare (vem hade till exempel trott att jag skulle gilla snobbige Scorcher när han stroppade omkring i Faithful Place?). Och språket! Mättat med ångest och salt havsluft. Om alla deckarförfattare skrev som du... Så mycket mord och blod mitt liv skulle fyllas av då.

Nej Tana, förlåt mig för att jag ignorerat dig. Gläder mig åt att snabbt som ögat att läsa nya The Secret Place som är på gång ut i dagarna. Där får vi återse den unga polisen Stephen Moran från Faithful Place. Det kändes givet att han vid något tillfälle skulle få sin egen bok, French har ju en vana att låta sina bifigurer dyka upp som huvudpersoner framöver, och även om min innersta önskan är att någon gång få återse favoriten Rob Ryan från In the Woods, så ser jag fram emot att lära känna Moran bättre.

Kanske borde jag också tillägga att ljudboken i sig egentligen inte var någon hit. Väldigt mycket olika röster och dialekter och falsetter för kvinnorna. Men jag vande mig. Och parallelläste samtidigt i min pappersbok. Slukarvarning, som sagt.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar