måndag 20 juli 2015

Snuvad på konfekten


Inspirerad av fantastiska "Store bror" frångick jag min planerade sommarläsning och började lyssna på Lionel Shrivers "The post birthday world" ("Dagen efter" på svenska). En bit in i boken började jag ana att något var fel. Shrivers vanligtvis så precisa, men också ordrika, berättarstil kändes okaraktäristiskt stympad. Och mycket riktigt. När jag tittar närmare på ljudbokens omslag står det ju klart och tydligt att den är förkortad. Vilket oskick (och vilket slarv av undertecknad att inte ha uppmärksammat detta före lyssning)! Vad jag vet är det ett anglosaxiskt påfund, för jag har aldrig stött på en svensk ljudbok som är stympad på detta vis. Och jag har alltid tyckt att de engelska utgåvornas klarläggande före läsningen att boken är unabridged varit onödig, liksom skrytig, information. Klart den är liksom! Men uppenbarligen inte alls så klart.

Kanske var det korkat av mig att inte genast införskaffa en okortad utgåva och läsa den, men jag var helt enkelt för nyfiken, och nu - efter avslutad lyssning - känner jag mig lite snuvad på konfekten. Visst fick jag med mig handlingen, men detaljerna. Tänker att de hade lyft boken ännu ett snäpp.

Kort eller inte är det en bra roman, om än inte riktigt i samma klass som "Kevin..." eller tidigare nämnda "Store bror". Omständigheterna gör dock att jämförelsen kanske är orättvis.

Boken handlar om Irina som lever i ett gott, men kanske lite slentrianmässigt äktenskap med Lawrence. En kväll äter hon middag på tu man hand tillsammans med en bekant, snookerspelaren Ramsey. Tycke uppstår, som man säger, och efter avslutad middag följer hon med Ramsey hem och antingen kysser eller inte kysser honom över hans snookerbord. För i den stunden uppstår ett sådant där nästan livsavgörande tillfälle där det gäller att välja. Det gamla, trygga och säkra. Eller det nya, spännande och passionerade. Shriver låter Irina göra något som vi aldrig kan tillåtas göra utanför fiktionen. Hon väljer Lawrence och hon väljer Ramsey. I resten av boken utvecklas hennes liv parallellt. Det är ett lockande grepp, och det är omöjligt att veta hur det ska sluta.

För som vanligt i Shrivers böcker är sensmoralen inte självskriven. När slutet kommer - spelar det någon roll vad vi valde? Nej, egentligen inte, tycks hon säga. Egentligen inte.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

2 kommentarer:

  1. Gillade den här boken mest för upplägget skull, men tycker nog att det är en av Shrivers svagaste (dock bättre än Priset man betalar, som för mig är hennes absoluta lågvattenmärke hittills). Vilken besvikelse att den var förkortad!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamen då kanske det inte gjorde ngt att den var förkortad ändå! Tänkte att det var det som gjorde den svagare, men den kanske helt enkelt VAR svagare.

      Radera